4 dec kom vår lilla Joshua med planerat kejsarsnitt, 3265g, 46 cm. Allt gick superbra. På uppvaket sa dom att jag inte skulle kunna stå förrns i morgon men jag var uppe redan efter 4h, på kvällen hade jag klätt på mig och gått ut och träffat familj som kom och hälsade på. Tror att även om jag inte tränat sen mars så är jag stark, har en bra grundfysik. Vi åkte hem och fick bara vara hemma nån dag sen lades vi in igen då liten inte växte utan bara fortsatte gå ner. Jag hade baby blues och var så orolig för vår lilla. Jag som är orolig i grunden av mig mådde inte direkt bra. Försökte amma och det funkade tydligen inte, sen fick vi komma hem och var bara hemma nån dag sen blev det barnakuten på order av BVC och då blev vi inlagda för han gick forfarande inte upp i vikt och han var slö och sov sig igenom allt. Där blev det sondmatning tills ungen kräktes och bara det i 4 dar.. 4 dar i en sjukhussal, orolig och längtade efter familjen. Inte fantastiskt. Dessutom gick hela chanukkan nästan så det kändes ännu tyngre. Sen har allt varit ett blurr, mamma, pappa Håkan och Robert kom ner och sen har det varit fullrulle. Vi har varit på köpcentran varenda dag, flera timmar om dagen. Jag har så ont i ryggen av att gå mkt. Förstå så otränad jag är.
Vill bara börja träna. Det är nog det enda jag tänker på förutom min familj. Vi har ätit ute varje dag, äter knappt enS grönsaker och äter typ bara godsaker. Allt, all skit ska ut från mina skåp när familjen åkt hem och vi går in i hälsosammare tider.
God jul på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar